P E R F E K T I O N
En sak jag verkligen ogillar är människans strävan efter perfektion. Jag tror inte på hela grejen med perfektion, då jag anser att man inte blir lycklig av att få allt man vill ha. Det finns alltid något mer och bara för att man har allt man vill betyder inte det att man är lycklig.
Livet är en strävan efter att få det bättre anser vissa, men vad händer när man har fått det bättre, när allting är bäst? Hur motiverad kommer man vara då? Om man inte strävar efter något, vad har man då att leva för? Till exempel, de som spenderar sina dagar för att kämpa för en viss rättighet eller för en viss fråga, vad händer då när man får precis som man vill? Hur kan man då göra det bättre?
"Nu har jag världens finaste pojkvän och livet leker" - Jaha, men sen då? Kalla mig pessimistisk, men nej. Jag tror inte på att det är perfekt.
Tolka mig inte fel, jag tror på lycka, men inte på perfektion. Även om jag såg en perfekt människa på stan idag.
O F I N
Idag är en ganska ofin dag, men det gör inget, för jag har upptäckt att jag har ett ganska fint födelsemärke under ögat. Då blev jag ganska lycklig, ungefär som när man ser en person med en riktigt ful, man blir riktigt glad då. Jag vet inte riktigt varför, men det är som att man är glad för att man vet bättre.
Idag är igår, sjöng nyss hon jag lyssnar på. Carolina Wallin Perez heter hon. Låten är grym, visserligen en cover på Kents låt, men det gör inget. När det blåser på månen, jag råder er till att lyssna på den. Jag har inte ångrat en sekund att jag lyssnade på den.
Just nu sitter jag på golvet och lutar mig mot speglarna som sitter monterade på min vägg. Om speglarna går sönder kan det bli lite jobbigt, men det gör inte så mycket. Spänning i vardagen kallas det. Fint.
F A V O R I T F I L M
K N I V E N
Ibland gör det så ont. När det känns som att det sitter en kniv i ryggen på en och den vrids ett halvt varv åt vänster för varje gång jag ser det hända. Dock har jag lärt mig en sak, konsten att ge någon annan lycka. Konsten att släppa sina egna känslor för att göra någon annan glad. Visserligen kan det göra lite ont ibland, men då får man göra som doris. Fortsätta simma.
Idag var en fin dag, tills det blev en ful dag. Borde egentligen göra vettiga saker, typ, skriva om en film, skriva om kost, mata grisen, köpa smör. Dock så finns inte motivationen. Hade utvecklingssamtal igår och det var verkligen inte roligt. Inget jag inte kunde förvänta mig, men det känns ändå inte bra.
Nej, jag tänker fortsätta simma, även om det just nu är motströms. Och fortsätta andas.
R E D H E A D
Klockan är alldeles för tidigt och jag beger mig mot skolan, så är det. Att bo i skogen.
P U N K T
T O K I G T
Idag är en tokigt ful dag. Jag gillar den inte alls, dels för att många människor är arroganta och dels för att jag har svikit mig själv till tusen. Besviken är rätt ord. Men men, man kan inte få allt. Man får ta tag i sig själv och sköta sig, om man ska ta sig någonstans här i livet. Visdomsord från en människa, lite smartare än mig.
Dessutom har lyckades jag sova tre timmar, mycket mindre än vad jag brukar göra, men jag har överlevt dagen, med nöd och näppe.
Idag har jag träffat en fin vän, vi åt fin middag och pratade om fina saker. Livet är fint.
Imorgon har jag musik, tycker att det är himla roligt ja, roligare blir det när alla är positiva också. Därför tänker jag ha himla roligt imorgon. Då kanske det smittar av sig. Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg. Himla fint!
T O M T
Mitt huvud är totalt tomt. Jag vet inte alls vad jag känner.
Att bli ignorerad av den enda personen man egentligen vill prata med känns mindre fint. Det känns som att någon stoppat ner en snöboll innanför tröjan på en. Det blir kallt, det gör ont, man skriker lite men det försvinner tillslut, det rinner av en och torkar bort. Precis på samma sätt läker såren. Det gör liksom inte så mycket.
'
Jag borde egentligen sova, men det är så mycket man borde. Imorgon börjar skolan igen, fint på en del plan, dock så har min tidsrytm fallit ur spår och jag ska upp om inte allt för många timmar, känns stabilt.
'det är inte så många som vet det, men jag älskar gamla kök. finaste ministranterna på bilden dessutom.
V I L L I N T E
H J Ä R T A
Jag har det bra, jag har ett fint liv. Jag har en fin familj och världens finaste vänner. Jag tänker inte nämna någons namn, för jag vet hur ont det gör att inte bli uppskriven på sånthär, men de vet vilka de är. Jag har haft en fin uppväxt, jag har alltid mått bra. Jag har ingenting att klaga på, och jag kan nog inte sätta mig in i dem som inte har haft det på samma sätt's situation.
Idag ska jag klaga på folk som klagar för mycket. Jag har en bekant som spenderar merparten av sin tid på internet att klaga på allt, vädret, smärta, att det finns för lite att göra, att det finns för mycket att göra och så vidare. Jag tycker att sådant bara är tråkigt att läsa. Jag förstår att man måste få uttrycka sig ibland, precis det jag gör just nu, men vid en punkt blir det för mycket. Så snälla människor, sprid glädje, kasta smultron omkring er, kast kaniner på sura människor och ge alla arga knölar en kram, det är dem värda.
(radbytet vill inte samarbeta, fint)
Jag har ett hål i hjärtat, just idag är det fyllt med mariannekarameller, tantigt och fint. Imorgon är det nog fyllt med något annat, en sten kanske, eller kanske med den där människan jag behöver så mycket. Det vet jag inte förens imorgon, det är spännande att vänta.
V I S S L A
Jag kan inte vissla. Är det något jag är riktigt kass på är det att vissla. Och att åka slalom då, men det är en världslig sak, sådeså.
Vad gör jag med mitt liv? Just nu sitter jag på en ganska ful trästol och dinglar med benen, annars pluggar jag mest bara, även om jag ibland kan tycka att jag inte gör något vettigt på skolan. Musik, det går jag. Det är spännande. Hela klassen är grym och alla är fina människor. Fint schema också. Livet är fint.
Fin kväll, fina vänner.
N A E J
Jag har lovat mig själv att inte låta flikkr somna igen, därför tänker jag skriva, även om jag inte orkar. Även om jag har femhundratjugotre andra saker att göra, eller, det har jag inte ens. Dock jag har dock tre skoluppgifter att göra, men motivationen ligger inte direkt på topp.
Igår åkte hon hem, min finaste vän. Lika snabbt som hon kom försvann hon. Synd att saker förändras så himla mycket, annars skulle jag kanske ha varit världens lyckligaste tjej just nu.
Igår fick jag se något jag absolut inte ville skulle hända. Jag orkar inte ens skriva om det, men det är facinerande hur blinda människor kan vara. De som funnits vid ens sida väldigt länge borde kunna se igenom orden man säger. Bara för att någon säger att det är okej betyder det inte att det är okej.
Just nu sitter jag i skogen, under dubbla täcken iförd en ganska ful tröja, lyssnar på samma låt om och om igen. Jag har inga som helst planer på att ta mig härifrån eller byta låt, iallafall inte just nu. Det orkar jag inte.
